En kamp på liv och död ;-)

- Jag mår så illa, säger någon.
- Jag har ont i magen, säger en annan.
Vinterkräksjukan tror du, LÄNSKAMPEN, säger jag!

Eftersom jag lidit av enorm agilityabstinens då min Maja fått valpar och inte kan tävla så var jag ju tvungen att åka och titta när Länskampen skulle avgöras. Man har ju lite abstinens ändå nu på vintern och ännu mer nu då eftersom jag inte kunnat träffa agilitykompisarna sedan i september!

Årets stora begivenhet har alltså gått av stapeln. Länskampen mellan Västmanland, Gävleborg och regerande mästarna Dalarna. Alla som har tävlat med ett lag någon gång vet hur mycket man hejar fram sina lagkompisar och hur man i tysthet litegrann hoppas att de andra lagen inte ska gå lika bra. Då ska ni vara med i Länskampen. Man tävlar inte om några SM-poäng eller andra priser utan man tävlar om sitt läns ÄRA! Att man sedan får en fin pokal om man vinner är egentligen av underordnad betydelse.

En sak som jag tror bidrar till en extra sammanhållning och även extra nervositet är att man tävlar tillsammans mellan storlekarna. Nu för tiden är det ju många tävlingar där small och medium kör ena dagen och large den andra dagen under en helg. Om det inte är så, så passar jag på att gå promenader, äta eller vila när det inte är min klass som tävlar, för att orka vara fokuserad på min hund när det är dags för oss. Tyvärr, säger jag, för jag har alltid tyckt att det varit väldigt roligt och lärorikt att se andra storleksklasser. Det är ofta förare som inte har ”din” storlek och de handlar på ett annat sätt som man ofta kan lära sig mycket av.

Det är en otroligt uppsluppen stämning på tävlingsplatsen. Alla är självklart där för att göra sitt bästa men OJ så mycket nervositet. Länskampen är upplagd så att fem ekipage från varje storlek slåss för sitt distrikt i ett agilitylopp och ett hopplopp. Man räknar de två bästa resultaten från varje storlek så varje distrikt måste alltså räkna 12 lopp. Jag vet, det låter jätteenkelt, bara två av fem, men ack vad ni bedrog er. I februari 2004 när länskampen avgjordes för första gången (i Fagersta) var Dalarna det enda distriktet som lyckades med bedriften att få 12 resultat!

I år hade Dalarna bokat Camilla Åström som domare och hon gjorde bra och roliga banor. Det började med en hoppklass som var lite anpassad för small och medium hundar. Den var tight med en del svåra svängar om man har en storspringande hund. Alla fick något att tänka på och det visades upp en hel del läckra lopp med tuff handling. Small började med en hund från Västmanland sedan en hund från Dalarna och till slut en hund från Gävleborg, sedan börjar man om med Västmanland igen osv. Hela tiden kan man följa resultaten på en stor ”filmduk”.

Då small kört hopploppet ledde Västmanland 0,83 sekunder före Dalarna som var 1,85 sekunder före Gävleborg. Då var det dags för mediumhundarna att köra. Vi hade samma startordning hela tiden så Västmanland började igen, tyvärr med en diskning. Spänningen ökade när hund efter hund diskar sig men sen trillar resultaten in och ett av loppen jag minns bäst var Eric Henriksen med sin Tiger som gjorde ett sanslöst läckert lopp. Det loppet hjälpte till att föra Gävleborg upp till en Guldposition när mediumhundarna hade kört, med Dalarna på andra plats och Västmanland sist, alla dock med 6 nollade lopp. Gävleborg ledde nu med 6,99 sekunder!
Mats Hansson hade jobbat fram ett program som hela tiden räknade ut de två bästa ekipagen i varje storlek så man kunde se om man låg på Guld, Silver eller Bronsplats vilket ökade nervositeten ännu mer. Det ökade också kampviljan ännu mer och när det var dags för large hundarna så ekade hejaropen i ridhuset. Med den glada stämning som var (alla känner att man är så god vän med alla andra), så kunde man snart även höra glädjeyttringar och se små glada danser från konkurrenterna när det var någon som fick fel eller diskade sig. Så gör man absolut inte i vanliga fall men här var alla med på noterna. Inga sura miner någonstans!

Det var mycket skratt och skoj runt resultattavlan emellan alla lopp innan alla vände sig mot banan för att följa lagkompisens eller konkurrentens lopp. Det var som sagt en lite tuffare bana för largehundarna vilket medförde att det inte var lika många nollor utan ett distrikt blev tvunget att räkna med en femfelare, vilket var synd eftersom de totalt hade bästa tiden. Men när large hade kört så ledde Västmanland igen med 0 fel och tiden 212,76. Gävleborg på silverplats med 0 fel och tiden 216,31 och Dalarna med 5 fel och tiden 212,64. Som ni ser så var det hårt mellan lagen.

Men nu var det dags för agilityloppen och där kan allt hända. När banan stod färdig visade det sig att det inte fanns med någon gunga men man skulle ta balansen två gånger. *hmm* Nu gäller det att kunna kontaktfälten. Banan var annars mer anpassad för largehundar den här gången med bl a några roliga tunnelingångar. Largehundarna får börja den här gången och kampen är igång igen. Loppet som fastnade på näthinnan från agilityn är Veronica och Joplins. De sprang 5 sekunder snabbare än någon annan med sina, som vanligt, otroligt läckra kontaktfält. Men Veronica glömde sig och sprang ifrån Joplin när hon var inne i en tunnel med den påföljden att Joplin fick väldigt bråttom att komma ikapp och blev för flack över ett hopphinder. Fem fel! -NEJ!!! skrek alla västmanlänningar. -Vad synd, sa alla andra med ett leende.

Trots att de blev tvungna att räkna med Joplins fem fel så ledde ändå Västmanland när largehundarna var klara med nästan 23 sekunder tillgodo till tvåan som var Dalarna. Gävleborg drog tyvärr på sig 15 fel och ganska lång tid. Bland mediumhundarna så kunde alla distrikt räkna två nollade lopp så det var bara tiderna som ändrades men Västmanland hade även här bästa tiden och drog ifrån ytterligare. Allt skulle alltså avgöras av smallhundarna.

Nervositeten var enorm och alla de förare som gjort sitt stod och bet ner naglarna till knogarna någonstans. Det visade sig att Västmanland var oslagbara idag och deras smallhundar gick som tåget. Snabbaste tiderna och fina nollor gjorde att Västmanland tog hem Länskampen 2005!!!

Så alla ni därute, be era distrikt anordna Länskamper mot närliggande distrikt, det är det roligaste som finns!!! Det är så här agility ska vara!!!

Slutresultat:
Västmanland 5 fel 489,91 sek.
Dalarna 15 fel 510,86 sek.
Gävleborg 20 fel 519,42 sek.

Bästa ind. Ekipage
Small: Jonas Nevala / Bamse 77,93 s
Medium: Eric Henriksen / Tiger 76,65 s
Large: Hasse Sundqvist /Chezzie 83,39 s

Maria Olsson Knutas